Jag är säker på att ni alla vet vad jag tycker om Mario Kart Tour, men jag är rädd att det bara blir värre för alla lojala fans av Nintendos senaste mobilskapande.
Mario Kart Tour – Vad är fel nu?
Förutom de många problemen jag angav i min recension, desto mer jag spelar Mario Kart Tour desto fler problem kasta sig vid mina fötter. Det senaste är att när du har slutfört de tio tillgängliga kopparna kan du använda dina biljetter för att hoppa över väntetiderna för de kommande sex. Efter dessa sex kommer du att hamna precis där jag är, och det gör ingenting.
De släppte Mario Kart Tour utan multiplayer eller ett arkadläge där du kan välja dina egna spår, bilar och karaktärer. Istället tvingas du ner ett trofévägssystem som inte har något nytt innehåll som kommer åtminstone de närmaste 7 dagarna. Så innan någon hoppar till försvaret av Mario Kart Tour, vad ska jag göra de närmaste sju dagarna?
Varje spel har tandproblem när det lanseras, men Mario Kart är inget vanligt spel. Den har en budget som är större än de flesta mobilspel, den har en publik som är större än de flesta mobilspel och ännu viktigare har den haft många års erfarenhet av att skapa bra Mario Kart-spel. Att släppa en titel, med 16 koppar (med bara tre spår per kopp) skriker bara lat.
De flesta spelare kommer att bugna genom innehåll, utan att veta att de inte har något att göra för den omedelbara framtiden. Det är inte som att de släppte Mario Kart Tour med multiplayer, vilket naturligtvis skulle vara för mycket!
Om du skulle ha sagt till mig att de skulle släppa något Mario Kart-spel utan multiplayer skulle jag ha skrattat. Jag kommer ihåg att jag spelade multiplayer Mario Kart of my Gameboy Advance, ja du behövde en speciell tråd, men de inkluderade den från lanseringen!
Vad annat är fel?
Förutom de värsta kontrollerna i något mobilkörningsspel någonsin, finns det flera andra funktioner som har hoppat på mig sedan recensionen. Jag är säker på att eftersom det inte finns något multiplayer ännu, att enspelarkampanjen är full av bots. Detta låter inte som ett problem förrän du inser att det slumpmässigt genererar namnen så att du tror att du spelar andra människor.
Jag menar, varför måste jag luras till att möta andra människor? I åratal har jag tävlat mot Bowser och Luigi (Luigi ingår inte i MKT) och har inte haft några problem att göra det. Ju mer jag tänker på det, desto mer är jag säker på att jag tävlar med robotar med mänskliga namn. Varför skulle det annars vara de traditionella 50-, 100- och 150cc-hastigheterna om det inte inkluderade svårigheter?
En annan funktion som jag märkte är att de gör det jävligt nästan omöjligt att få fem stjärnor på vissa nivåer. Om du har vissa karaktärer och bilar tjänar du mer XP på flera spår. Vilket innebär att du måste betala för att samla in fler fordon eftersom du annars inte kommer att kunna få fem stjärnor på varje nivå.
Vad behöver förändras?
En spelare som gillar ett spel är en subjektiv upplevelse. Du kommer att få vissa människor att älska one-touch-kontrollerna och liggande läge, andra vill ha full kontroll och porträtt. Allt som betyder ”är det tillräckligt med innehåll för att spelarna ska kunna spela?” Svaret på den här frågan är ett stort nej!
Det finns inte tillräckligt med att göra i Mario Kart Tour för att hålla mig underhållen. Inte bara innehållsmässigt med en sådan benbar inställning till Mario Kart-serien. Men också spel, jag har aldrig haft ett körspel förlitar mig så lite på min skicklighet att jag inte ens försöker och jag vinner.
Det måste vara mer involvering från användaren för att göra körning i MKT roligare. Det måste också finnas fler saker att göra, som multiplayer, arkadläge och saker att låsa upp som inte bara kan köpas.
Mario Kart Tour måste bli precis som alla andra Mario Kart-spel för att bli en framgång, men jag är säker på att det inte kommer att hända. Jag är säker på att Nintendo kommer att tvätta händerna med detta spel och spendera så lite pengar som möjligt för att få det till en acceptabel nivå.
Alucard från Castlevania var hennes första crush och Alcina Dimitrescu den sista. Utexaminerad journalist och med en magisterexamen i webbdesign. Specialiserad på vetenskap och teknik började hennes passion för videospel när hon först hörde Chiquito de la Calzadas röst i Doom. Han gillar 90-talsfilmer, memes och allt Sam Lake gör.